annaenmark

Inatt var det åska och blixtrar som aldrig förr.
1001. 1002. 1003. 1004. 1005. 1006. 1007. 1008. 1009.
Fast sådär långt hann jag inte räkna mellan alla blixtrar och dunder. Åskan var rakt ovaför vårt lilla hus. Hjälp vad rädd jag var att vi skulle bli träffade. Men tillslut lyckades jag somna och idag lever jag ju tydligen. Var det åska hos er också?
 Men det var väl som en mysig sista natt i minn säng osvosv. Fast vad gör det om hundra år. Och nu beger jag mig snart! Ska bara äta frukost, fil och müsli, innan jag far.
Ah resfeber. Puss.