annaenmark

Stina ligger och snarkar här bredvid mig. Men pigg som jag är (?) steg jag upp redan halv tio. Ska nämligen till staden och så. Lika bra att stiga upp tidigt idag kändes det som :-) Dessutom somnade jag nog lite innan stina. Hon låg och babblade och jag snarkade till svar satt säga. Blir lätt så när vi sover med varann eftersom stina är så himla kvällspigg och jag inte riktigt lika fullt. 

Igår låg vi, innan jag somnade, och pratade om Hemavan och Ammarnäs. Stina och hennes föräldrar har bjudit med mig på fjällresor i sju år. Detta blir vårat 8:e. Ända sedan 4an har jag alltså följt med dom. Två år till Ammarnäs och resten av åren till Hemavan. Det finns så många starka minnen från dom där resorna.
Som en gång när vi var i Ammarnäs skulle ta en skogsväg och tyckte vi såg björnspår och blev så rädda att vi körde rakt in i skogen, bort från backen. Vi hade ingen aning om var vi var och åkte bara längre och längre in i skogen tills vi kom till några hus. Där knackade vi på och frågade var backen riktigt var. Mannen som öppnade sa att backen var ungefär 5 km bort men att han kunde skjutsa oss dit. Sicken tur för oss att han var en snäll gubbe annars vette finkan var vi hade varit idag ;-) Massor av sådant har vi lyckats med och det är jag ändå glad för, annars hade det ju inte varit lika roligt!


 
Nu ska jag väcka sömntutan och ta fram lite frukost. Pusspusspuss.