annaenmark

Att studera utomlands har alltid varit något som lockat mig, men när jag tänkt på utlandsstudier har jag nog snarare tänkt på att ta en utbytestermin och inte att jag faktiskt skulle ta min bachelor utomlands. Nu är jag verkligen glad att jag inte valde att ta bara en termin. Verkligen. Då skulle hälften av tiden här redan vara över och nej, jag är inte färdig med USA än. Inte ens i närheten.

 

Hur som helst, skolan jag går på är California State University och mitt major är Business Adminstration. Att gå på college är både exakt som jag trott och inte alls som jag förväntat mig - men det är svårt att sätta fingret på vad som stämmer in och inte. En sak är dock säker: Jag trivs som fisken i vattnet. 

När jag försökt slå in lösenordet 17 gånger kommer jag tillslut in och inser att det var ett bra tag sedan jag sist klottrade ner några rader här. Ett bra tag då det hänt så mycket att jag själv inte hänger med i svängarna. Ett bra tag då jag inte bara har haft världens bästa år, utan jag också haft det mest händelserika året i mitt tjugotvååriga liv. För här sitter jag - flera tusen mil hemifrån, på andra sidan jorden från staden där jag föddes, i ett för mig främmande land - USA. 

 

Jag vet inte vad jag ska börja skriva, eller helt ärligt vet jag inte ens om jag kommer börja skriva här igen, men iallafall några rader någongång i månaden ska jag väl kunna få till. Kanske. Hur som helst, jag har verkligen startat en ny era. Ett nytt kapitel. En ny ruta. Och livet på College i södra Kalifornien - herregud - jag har varit här i snart två månader och jag är redan helt såld. Såld i staden, i människorna, i skolan,  i stränderna, i festerna, i mitt lilla rum, i mångkulturen, i surfningen, i solen, i läxorna, i precis allt. Jag lever min dröm. På riktigt.

 

Väldigt kort och konsict är det så jag har det, lever i en bubbla av lycka och värme, och jag tror jag börjar med att bara skriva det. Ett lite längre hej, men inte mycket mer. För ska jag börja berätta allt som hänt, om än det bara är två månader, så kommer det inte bara bli en roman utan jag kommer också hinna bli less, vilket i sin tur skulle leda till att det inte blir ett hej överhuvudtaget. Så jag nöjer mig så här nu och hoppas att jag inte kommer att spendera alla mina skrivna ord på diverse essays, prov eller quis - utan att jag faktikst har några ord som jag kan klottra ner här också framöver!