annaenmark

 
Lilla lillasyster. Det är inte få gånger vi hört att Julia ser ut som en 'mini-kopia' av mig eller att mina gamla fröknar kallat Julia för Anna, men själva tycker vi inte att likheten är slående. Att vi har samma smak i klädesväg är dock ingen hemlighet och att jag inte går runt naken nu, när hälften av vår tidigare delade garderob är kvar i Lund, är för mig ett mysterium. Ett annat mysterium är hur olika våra personligheter är, visst är båda lika kamerakåta som en supermodell, envisa som den envisaste åsnan och tjurigare än tjuren själv, men vi har även så sjukt många olika sidor att man kan tro att vi är från helt olika släkten.

Den här donnan, samma släkte eller inte, är hur som helst en av de allra finaste/stördaste/linslusigaste/gladaste/jobbigaste/bästaste människorna på jorden och jag hade turen att få just henne som min syster. Visst har vi alltid varit fruktansvärt bra på att bråka 'DU HAR GÅTT IN PÅ MITT RUM UTAN ATT FRÅGA' 'DU HAR ANVÄNT MITT SMINK' 'VARFÖR FÅR HON DET OCH INTE JAG?' , men man får inte glömma att vi alltid har varit fruktansvärt bra på att ha roligt tillsammans också och att det inte finns någon annan jag hellre skulle vilja ge hela världen till.

Det finns helt enkelt ingen som jag skulle kunna offra så mycket för, som för min syster. Och jag längtar innerligt till hon blir åren äldre och jag får dra med henne till grekland/turkiet/gran canaria/ bara utomlands, för jag vet att vi skulle ha så roligt som bara systrar kan! Så länge jag inte slår Julia på armen så att hon får ett 'rött märke' och att hon sedan beslutar sig för att ge igen med en knytnäve som leder till blodig näsa för mig (internt).........

Jag älskar dig. Lilla lillasyster♥